Visionen är att skapa en ny unik bransch för Sverige; en grön offshore-bransch som kan förse Sverige och EU med innovationskritiska mineraler och gröna energivärden, där klimatnytta, kommersiella intressen och arbetstillfällen kan förenas.
Vilken är Scandinavian Ocean Minerals vision?
Vad är det för mineralfyndighet som ni vill ta upp från havsbotten?
De kallas mangannoduler (polymetalliska noduler), är i samma storlek som småpotatis och ser ut som runda, stenlika konkretioner som bildats av utfällning på havsbotten i gränsskiktet mellan bottensediment och havsvatten. De innehåller mineraler som mangan, järn, aluminium, magnesium, kisel, titan, fosfor, kobolt med flera. Totalt estimerar vi att Bottenviken innehåller cirka 20 miljoner ton mangannoduler.
Vad möjliggörs genom att man tar upp de här mineralerna från havsbotten?
Mineraler och metaller möjliggör redan många applikationer och produkter för ren teknik – såsom vindkraftverk, solceller och högdensitetsbatterier. Vi ser det som vårt uppdrag att öka Sveriges självförsörjningsgrad avseende innovationskritiska mineraler. EU är i dag en stor importör av mineraler. EU:s målsättning är därför att säkra den egna försörjningen av framtidens råvaror då geopolitiska hänsynstaganden också visat sig vara viktiga att beakta. Nodulerna i Bottenviken innehåller de mineraler som krävs för tillverkning av exempelvis halvledare, batterier och solceller. Nodulerna ger en stor möjlighet till att minska behovet av import till EU och minska antalet gruvor på land.
F.A.Q.
Hur skiljer sig ert projekt från deep sea mining?
Den vanligaste kritiken är att vi felaktigt förknippas med utvinning av mineraler i djuphaven, så kallad deep sea mining – som har uppmärksammats i media på senare tid och som kan ha en negativ miljöpåverkan. Skälet till att deep sea mining uppmärksammats på senare tid beror på att efterfrågan på metaller stiger och de lättåtkomliga förekomsterna på land börjar ta slut. Då ökar intresset för att utvinna metaller från havsbottnarna i världshaven. Många forskare oroar sig över hur utvinning på havsbotten kommer att påverka djurlivet på dessa djup.
Vilken är den vanligaste kritiken ni möter?
1.Vår verksamhet innebär arbete på 60 till 120 meters djup. Definitionen av deep sea mining är utvinning från 200 meters djup eller mer (The Ocean Foundation, 2023). 2. Skördning av noduler i Bottenviken kan genomföras då havsmiljön redan är undersökt och betingelserna kända. Eventuella effekter är därmed möjliga att överskåda, till skillnad från deep sea mining där förutsättningarna och effekterna ännu är relativt okända. 3.Vår verksamhet säkrar liten påverkan på djurlivet och borgar för en snabb återkolonisering av havsbotten. 4. Deep sea mining använder sig av olika slags larvgående maskiner som kan väga 80-100 ton och gör ett markant avtryck där de färdas på havsbotten. Vid deep sea mining består fyndigheterna dels av ett hårt homogent lager, så kallad krusta, som täcker havsbotten. Krustan krossas med roterande gruvliknande maskiner innan krossmaterialet kan tas upp till ytan. 5.Vårt sugmunstycke kan liknas vid en slags släde som verkar med ett lågt tryck mot botten som medför liten påverkan på havsbotten. 6.Transport av noduler från vårt verksamhetsområde i Bottenviken till närliggande hamnar tar fyra till fem timmar med fyra mindre lastfartyg. Vid deep sea mining tar transporterna upp till 30 dygn från verksamhetsområdet till hamn vilket innebär ett tjugotal större lastfartyg som löper fram och tillbaka.
Varför är Bottenviken lämpad för skördning av mineraler?
Vårt projekt i Bottenviken är troligtvis världsunikt. Orsaken är att Bottenviken är ett av de få områden i världen där upptagning av manganoduler kan ske med ringa miljöpåverkan. Dessutom är det tekniskt möjligt eftersom djupet i de planerade verksamhetsområdena i Bottenviken inte är mer än 60 till 120 meter. Mangannodulerna är i princip 100 procent utvinningsbara och innehåller många av de mineraler och metaller som omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver. Värt att nämna är också att vår verksamhet planeras äga rum utanför territorialgränsen. Det kategoriseras således inte som ”coastal mining” vilket avser aktivitet innanför territorialgränsen – dvs innanför 12-sjömilsgränsen.
Vilka positiva effekter för havsmiljön har skördning av mangannoduler i Bottenviken?
• Visuella iakttagelser vid undersökning av bottenförhållandena i nodulområdena tyder på att vid höga koncentrationer av noduler är djurlivet begränsat, medan det i områden med låg koncentration finns ett rikare djurliv. Skördning av noduler kan därmed innebära förbättrade livsbetingelser för djurlivet i Bottenviken. • Enligt studier (Vallius et al.,2011) kan nodulerna komma att lösas upp på grund av försurning. Det innebär att om Östersjön eller Bottenviken försuras så riskerar nodulerna med tiden att lösas upp. Konsekvensen kan bli att om exempelvis 10 miljoner ton noduler löses i vattnet, frigörs 240 000 ton fosfor. Detta bör jämföras med dagens cirka 30 000 ton fosfor som rinner ut i Östersjön varje år. Skördning av noduler kan därmed på sikt visa sig nödvändigt.
Finns det risk att ni stör fisket i Bottenviken genom ert projekt?
Vilka positiva effekter för samhället har skördningen av mangannoduler i Bottenviken?
• Projektet bidrar till ett fossilfritt samhälle. • Projektet ger tillgång till nödvändiga mineraler för elektrifiering av samhället. • Projektet skapar en ny svensk offshore-bransch. • Projektet genererar arbetstillfällen. • Projektet minskar behovet av import av mineraler från auktoritära stater till Sverige och EU.
Vad skiljer era två projekt åt, projekt Östersjön respektive projekt Bottenviken?
En stor skillnad är den geografiska lokaliseringen. Mangannodulerna finns på botten i Bottenviken och det syrefria sedimentet finns på botten i Östersjön. Den största nyttan med mangannodulerna är den geopolitiska, men även klimatnyttan med anledning av att utvinna mineraler inom EU:s gränser – samt påverkan jämfört med att utvinna liknande mineraler på land. I Östersjön är den huvudsakliga vinsten att de syrefria sedimenten avlägsnas ihop med bland annat fosfor från bottnarna, samt att det returnerade bottenvattnet syresätts. En sekundär miljövinst sker när vi omvandlar delar av sedimentet till fossilfria kolväten (biogas, vätgas, biokol aka grönt kol), vilket exempelvis stålindustrin behöver för att kunna närma sig att tillverka 100 procent fossilfritt stål. Restprodukter som kisel och silt behövs bland annat till elektronikindustrin och cementindustrin.
Vilka positiva miljöeffekter har upptagningen av sediment i Östersjön?
• Projektet bidrar till att begränsa övergödningen i Östersjön. • Vi medverkar till att förbättra miljön i Östersjön genom att minska ytan med syrefri och förorenad havsbotten. • Det återförda bottenvattnet syresätts genom exponering av luft vilket i sin tur kommer att syresätta havsbotten. • Fisk och annat marint liv får förbättrade livsbetingelse och därmed chans att återhämta sig. • Projektet bidrar till en cirkulär grön ekonomi och tillför ingen ny belastning för miljön. • Projektet bidrar indirekt i stor skala till minskade metan- och koldioxidutsläpp i atmosfären.
Vad har hänt hittills i projektet och vad kommer att hända härnäst?
Scandinavian Ocean Minerals (SOM AB) etablerades 2020 och tillståndsansökan om undersökning av havsbotten skickades till klimat- och näringslivsdepartementet år 2022. Sedan dess har vi bland annat etablerat kontakt med flera partners, samlat kunskap och genomfört praktiska tester. LOI (Letter of Intent) har tecknats med LKAB om utveckling av processteknik, infrastruktur och mottagning av mineraler, samt startat ett samarbete med Vattenfall och SSAB i Östersjöprojektet. Vi har också förvärvat undersökningsfartyget R/V Botnia Surveyor. Nu väntar vi på att undersökningstillståndet från klimat- och näringslivsdepartementet ska godkännas för två havsområden i Bottenviken – som i sin tur ger oss möjlighet att ta nästa steg i vår vision att skapa förutsättningar för ett fossilfritt samhälle.
Vilka är de största utmaningarna med era projekt?
Som nämnts ovan är det fundamentalt för våra projekt att både investerare och företag förstår att vår teknik på ett grundläggande sätt skiljer sig från de tekniker som används inom deep sea mining – och att vi redan från början ålagt oss själva att den positiva miljöpåverkan bör överstiga den eventuellt negativa påverkan. Men vi ser också en utmaning i att få investerare och företag att inse att Scandinavian Ocean Minerals projekt i Bottenviken genererar metaller som är nödvändiga för den gröna omställningen. När vi använder vår teknik på toppsedimentet i Östersjön kan det komma att tillgodose en stor del av Sveriges framtida behov av biogas, vätgas och biokol samtidigt som avlägsnandet av syrefria sediment och återförande av syresatt bottenvatten gynnar vårt innanhav.
På vilket sätt säkerställer ni minimal miljöpåverkan?
I ansökan om utvinning kommer Scandinavian Ocean Minerals föreslå ett krav om vetenskaplig för- och efterkontroll av skördningen. Detta för att på ett tidigt stadium kunna avbryta projektet om miljöavtrycket anses bli negativt. Vi kommer att mer exakt undersöka graden miljöpåverkan efter att vi fått undersökningstillståndet. Miljöaspekten är central för oss som bolag och för vårt projekt i Bottenviken. Vi är stärkta i att kunna genomföra våra projekt med ringa miljöpåverkan utifrån dialog och utbyte av känd forskning, samt påbörjad planering av ett omfattande kontroll- och forskningsprogram som inkluderar institutioner och universitet. Vi kommer inte att realisera projektet om motsatsen skulle påvisas. Undersökningstillståndet ger oss inte rätt till att ta upp noduler i någon form av ”provbrytning”, ett felaktigt påstående som uppkommit. Vi kommer att få ta upp ca 75 prover per område med en vetenskapligt erkänd testskopa med måtten 30 x 30 x 40 cm. Våra provtagningar ska ge tillräckligt med svar för att vi ska kunna få ett utvinningstillstånd som bygger på att vi sakta skalar upp verksamheten samtidigt som kontroller sker. Det gör att utrustningen kan optimeras för att möta miljökraven. Om det skulle visa sig att miljökraven inte kan uppfyllas kommer verksamheten att läggas ned. Utvinningstillståndet kommer att reglera detta.
På vilket sätt är era projekt unika och särskiljer sig från konkurrenters?
Är projektet realistiskt?
Ja, absolut. När vi har undersökningstillståndet och kan utesluta negativ miljöpåverkan, och i stället påvisa det omvända – att metoden är positiv för den marina miljön, samt fått in det kapital vi behöver – ser vi inga hinder för att genomföra våra projekt och nå vår vision.
När är det realistiskt att Scandinavian Ocean Minerals är i fullskalig produktion?
Vi väntar nu på ett beviljat undersökningstillstånd från klimat- och näringslivsdepartementet (beredande myndighet, SGU har redan rekommenderat klimat- och näringslivsdepartementet att godkänna). Tillståndet behövs eftersom verksamhetsområdet ligger inom svensk ekonomisk zon.
Vad behöver ni från den svenska regeringen för att projektet ska bli genomförbart?
Vi beräknar att komma i gång med viss skördning av mangannoduler i Bottenviken år 2024. Fullskalig produktion förväntar vi oss från och med år 2028. I Östersjön har vi en liknande tidslinje förutsatt att industrin stöttar med tillräckligt kapital för att få tillgång till biogas, vätgas, biokol, kisel m.m.
Enligt allmänna uppgifter från Havs- och vattenmyndigheten pågår inget fiske i våra tänkta verksamhetsområden på grund av att fiskebeståndet är begränsat. Fiskar som siklöja lever kustnära och på betydligt grundare vatten.
Det finns inga konkurrenter i nuläget.
1.
On the Bothnia Bay seafloor lies small potato-sized lumps – nodules – that contain minerals. In the Baltic Sea lies sediments.
2.
Via an air-lift technique, developed by Scandinavian Ocean Minerals, the seafloor is gently harvested for nodules or bottom sediment.
3.
On board the ship, nodules are filtered or, if sediment centrifuged
4.
Water and material that is not used is returned directly to the seafloor, which becomes oxygenated in the process.
5.
Nodules and sediment are transported to land where nodules are refined into, among other things, manganese, iron, silicon (used for batteries, solar cells and semiconductors) while sediment becomes biogas, hydrogen gas or green coal (used for fossil-free steel).